Imorgon bär det av till Umeå

Min underbara sambo har planerat en superhelg med hotellövernattning, middagsbuffé, tropicbad, bio, SKAPA-för barn, men även med lite tid för shopping.
En helg som passar oss alla. 6åringen lär nog gilla.
Mari är i stockholm med sin mamma och då måste man ju få skämma bort den lille som är kvar.
Längtar.

lediga underbara, sköna och fantastiska måndag

Veckohandlingen är gjord. Känns skönt.
Paketet från IKEA är hämtat, sprättat och alla saker har redan fått sin plats. SKÖNT. J. blev tvungen att ryta lite åt mig och säga att man minsann måste plocka ur matkassarna innan man kastar sig över IKEA-paket hur som helst.

Har köpt en sån där ”gardin-hållare-i-taket-grej” som ska bli en liten avskärmare i vårat sovrum/kontor. Vill, vill, vill montera upp den nu på en gång. Men jag ska nog vänta till J. kommer hem från jobbet. Har inte en aning vad som är innanför ett sånt där platt konstigt tak. Plugg? Eller?

Min lediga måndag är ofta en sån där dag på barnens mamma kommer med deras saker, alltid står jag iförd mjukisdress, med rätt tärd frisyr och städar eller pratar i telefon. Jag undrar hur om uppfattar mig. Att jag alltid är så?

Eller är jag det?

"pruttbilen"

Imorgon kommer de två, ofta rätt så underbara barnen till oss. Ibland kallar jag dem för monster. Nu laddar jag upp lite genom att kolla på Mattias avbildning av min bil "pruttbilen". Har skultkänslor att den efter en hel vecka inte lyckats få någon egen plats, utan ligger på min skrivbord, nu dessutom med en liten fläck av kaffe på. Puhu.

Göra I Morgon: Ledig, handla, barnen och pärla m. pärlor (kom och var med)

Monster. Efter att ha skämtat några gånger (för mycket) om barnen, och kallat dem för monster, verkar det som att begreppet blir vedertaget, altså, när inga barn är närvarande.
Bevis 1. Efter en kväll på den lokala krogen, kom jag hem och i lite halv-fyllan och villan så viskar jag till min sambo. "- Jaha, de gillade inte fyllningen de små monstren ..."

ligga kvar i sängen ...

Jobbar skift, ja halvskift, vet inte vad man ska kalla det. Jobbar kvällar. Min sambo jobbar kvällar han med, ofta samma kvällar, men inte idag.
Var tvungen att stiga upp alldeles ensam och frysa ikapp med TVn. Äta frulle själv och göra allting själv. Tycker att det är så tråkigt.

Är tyst i huset. Sådär ”utan barn tyst”.
Svårt att beskriva vad, men det är någonting med det som jag inte gillar.